Obekväm säng
Min säng har blivit så otroligt obekväm.
Det spelar ingen roll hur jag ligger, så är den oskön.
Det är antingen för varmt eller för kallt.
Och sedan har vi kudden. Den är ett mysterium i sig själv. Den kan vara hur skön som helst för att sedan förvandlas till en hård sten, eller vara knölig och platt samtidigt.
Det är inget fel på min säng, madrass, kudde eller täcke.
Så vad gör man?
Jo, efter en natt i den "obekväma" sängen, somnar man i soffan framför TV:n och sover som en björn i vinteride.
Där sover man djupt och snarkar. Inget kan få en att vakna.
Är soffan bekväm?
Inte ett dugg egentligen, men det går inte att hålla ögonen öppna.
Zzzz...
Terapi
Det är helande för själen att få gå in i sin lilla kreativa bubbla och stänga ut omvärlden. Det räcker med kortare stunder. Det ska inte finnas några krav. Man behöver inte ens göra något. Det räcker med att bara drömma om saker man vill göra. Det finns inga tidsgränser.
Då händer det:
Alla tankar som studsar runt som en kula i ett flipperspel försvinner.
Jag glömmer bort hur jag egentligen mår.
Harmoni.
Just nu behöver jag lugn och ro för att kunna komma tillbaka.
Så när jag har möjlighet och hälsan vill, kryper jag in i min lilla bubbla.
Mina senaste fynd
Snyggt och användbart?
Det ligger i betraktarens ögon.
♦Men jag är då nöjd ♦
5 väskor för 120 kr, Inte illa va?
Alla dessa skor för under 400 kr.Nu gäller det bara att få användning för dem. Som tur är det inte bara till mig utan till mina döttrar också.
Ytterligare reafynd.
En liten top som jag sydde åt min dotter. Hon valde själv ut mönstret, ritade av och klippte ut det.
Jag behövde bara klippa ut tyget och sy det. Inte dåligt för en tjej som snart ska fylla 12 år. Hon hade tänkt sy den själv, men då kom några kompisar förbi och då hade hon inte tid längre.
Vädret - något som berör
En sak som verkar otroligt viktigt i våra liv är vädret.
Ofta tänker man inte på det, men vad är det första man gör när man vaknar?
Jo, man kollar vilken temperatur det är ute och vad är det för väder där bakom fönsterrutan. Även om man råkar vakna mitt i natten för att man måste gå på "hemlig huset", så tar man en extra runda till termometern och köksfönstret för att kolla vädret.
Och sedan vi fick dessa digitala termometrar så pratar många om temperaturen i tiondelar också. Nu räcker det inte längre med heltal utan nu är det viktigt med , (komma).
Och hur många är det inte som fotar sin termometer och lägger upp en bild på facebook.
Så det är bara att inse att vädret är väsentligt i våra liv.
Så fort några snöflingor faller, så ska det diskuteras. Har vi regn, så funderar vi på när det ska sluta. Har vi sol väntar vi på regnet. Vi diskuterar redan på hösten om snödjupet, då vi ser rönnen lysa röd av bär. Hur var det nu då, i höstas var det mycket rönnbär och vi har fått mycket snö. Var det så man sa, mycket rönnbär ger mycket snö eller kunde rönnen bara klara av en tyngd per år? Där var man visst inte eniga, men det var ju ett samtalsämne.
Och vad gör vi inte när vi behöver kallprata? Just det, pratar väder.
Tänk, vad många pinsamma tysta stunder det skulle bli om vi inte hade vädret att prata om.
Vad skulle vi då kunna "surra" om?
Det bästa med vädret är att ingen är ansvarig. Vi kan klaga hur mycket vi vill utan att såra någon. Vi kan höja vädret till skyarna utan att någon blir högfärdig.
Så vad har jag för väder idag då?
Snöfall, -6 grader (eller för att vara noga -6,4 grader) och det känns långt till sommaren.
Tack och lov att gården är skottad. Ser att även mina grannar varit morgonpigga och skottat de också. Det kom ca 1 dm snö inatt. Nu väntar jag på att vägen utanför huset ska skottas. Man kan ske skillnader på de som skottar. Vissa ger höga plogkanter, medan andra ger knappt någon plogkant alls.
Det är väl som vanligt.
"Träning ger färdighet"
Pyssel = "kan själv"
Igår blev det en pysseldag med mina tjejer. Så vi tog fram allt möjligt för att kunna vara så kreativ som möjligt.
Och så himla mysigt och kul vi hade.
Man behöver inte köpa allt, för mycket kan man göra själv. Det är bara att sätta igång och låta ideerna flöda.
Och har man bra fanatsi finns inga begränsningar.
Så här såg det ut efter en stunds pysslande.
Det blev änglar, mobilskal, långa papperskedjor och lite scrapbooking.
LYCKA ÄR ATT KUNNA SPENDERA EN HEL DAG MED SINA BARN
Mellandagsrea är kul
Mina båda döttrar fyller år i januari och då är mellandags rean en skänk från ovan.
Det finns riktiga fynd att göra, bara man kan fånga dem med ögonen.
Idag hittade en av mina döttrar några riktiga fynd som kommer att bli födelsedagspresenter.
När barnen har blivit tonåringar vill de gärna välja sina kläder själva och det måste de få göra. De måste lära sig att ta ansvar för sina inköp. Då gäller det som förälder att ta ett steg bakåt och ge utrymme till barnen.
Så reavaror, outlet och second-hand-fynd får pengarna att räcka längre.
En garderob med mycket basic kläder och bara några fashionkläder, kommer man långt.
Det gäller att matcha och mixa så man får flera kombinationer av några få plagg.
Bilden kommer från mileyraycyrus.webblogg.se
Ta denna klänning som Miley Ray Cyrus har på sig. En enkel svart klänning som basic. Välj sedan olika skor, kavajer, koftor, jackor, bälten, strumpbyxor etc så får man olika stilar med samma klänning.
Snyggt och enkelt. Blir inte så snabbt omodernt.
Tack Gode Gud för fina läkare
Att få träffa en förstående läkare är guld värt.
Och det har jag gjort idag, igen.
♥ Thank you, tank you, tank you ♥
När man mår dåligt och tårarna gärna vill tränga fram, är det så skönt att träffa en läkare som har förståelse för en.
Hur stark man än är, så kan sjukdomar ta knäcken på en.
Så tack alla underbara läkare att ni finns för oss.
Kungliga Juveler
Det är otroligt vilken historia vissa smycken har som vi fått se i dokumentären
"Kungliga Juveler"
som visats i svt1.
För er som missat det kommer här en länk till svt play.
OBS!! Ni har bara 30 dagar på er att se programmen.
Tänk er själv at få bära dessa dyrbarheter.
Skulle jag inte tacka nej till.
De är dessutom morderna även idag.
"Diamonds are a girls best friend"
Hur tänker du?
Blir så bestört när jag ser "Lyxfällan".
Hur kan vuxna, myndiga människor låta bli att ta sitt ansvar över sitt liv och sin ekonomi?
Nej, nu krävs det bättring!
Kanske dags att införa nya ämnen i grundskolan... eller legitimation.... eller varför inte någon typ av körkort??
Här kommer några förslag:
Mitt och Ditt
Behöver du det här?
Lätt att låna svårt att betala tillbaka
Vett och etikett
Vad hade du där att göra?
Varför gör du som du gör?
Det är otroligt hur mycket pengar en person får låna samtidigt som de inte betalar in sina skulder. Det går inte att leva som en Hollywood Fru utan pengar.
För att få köra bil, krävs ett körkort. Varför inte införa körkort för att få låna pengar? Tål att tänkas på.
Min mamma sa något klokt till mig när jag var ung och det säger jag själv nu till mina barn:
Spara dina pengar tills du verkligen behöver dem.
Det är lättare att ta med sig pengar än saker när man är ung och ska flytta.
Saker hinner man samla på sig ändå
Nu kan jag inte påstå att jag bara sparar och är superekonomisk i mitt liv. Jag sparar där det går, men kan samtidigt unna mig saker.
Jag fick tidigt lära mig hur man får pengarna att räcka till då vi var väldigt fattiga när jag var ung. Mina föräldrar hade skilt sig och vi levde med mamma som var sjuk och inte kunde jobba.
Vi fick lära oss att:
-
vända på varenda slant
-
att jaga röda lappar
-
köpa billig mat
-
vara rädd om våra saker
-
laga det som gick sönder
-
uppskatta det man ägde
-
ta inga lån, om du inte måste. Det kostar att låna pengar.
Man lever bara en gång, så se till att livet blir bra. Man måste ha mål här i livet och jobba hårt för att uppnå dem.
LOVE//
Hur mår du?
När man mår dåligt väljer man att isolera sig. Visst är det trevligt med folk som bryr sig, men när man inte orkar med sig själv, hur ska man då orka med andra människor?
Sedan då man mår bättre, tar man på sig fräscha kläder, snyggar till håret och sminkar sig lite. Bara att snygga till sig själv gör att man känner sig friskare men det innebär inte att man är frisk egentligen.
Det som är jobbigast efter en hjärnblödning är att vissa handikapp inte syns.
Vem ser att jag sliter som ett djur bara för att komma ihåg att låsa bildörren efter mig?
Vem kan förstå att minsta förändring eller motgång kan skapa kaos?
Vem kan inse att när jag är trött, så betyder det att jag inte har minsta energi kvar?
Man orkar inte med ljud eller ljus. Bara en simpel sak som att se på TV är för jobbigt.
Hur kan man förklara att vardagliga saker som man tidigare bara gjort av farten, kan kännas som ett maratonlopp?
Det är lätt att tro att man förstår, när man själv inte varit sjuk eller haft någon nära anhörig som varit sjuk.
Och med sjuk, menar jag allvarligt sjuk.
Problemet är då, när man äntligen tagit sig ur hemmet och snyggat till sig, tror många att nu mår man bra.
Fast egentligen är det bara en fasad man visar utåt för att sedan komma hem igen och falla ihop, helt utmattad.
Sedan att hela tiden få frågan: Hur mår du?
Vilket svar vill mottagaren ha?
Vill de verkligen veta hur dåligt man mår?
De närmaste släkt och vännerna är mån om en och bryr sig, medan andra frågar utan att lyssna på svaret.
Vill jag själv tala om hur jag egentligen mår?
Näe, det är inte alltid jag vill det. Det är inte alltid jag orkar med det heller.
Nu är jag väldigt tacksam att jag har en fantastisk familj som förstår och ser hur jag mår utan att jag behöver säga så mycket. Jag är dessutom väldigt tacksam att jag har sådana omtänksamma arbetskamrater som vet hur jag har det och har förståelse för det.
Sedan har vi väldigt fina kompisar som även de har förståelse.
Det är ni som gör livet så mycket bättre.
TACK!
Jag behöver energi
Nu är det tungt. Vill så mycket, men orkar så lite. Känns som jag snubblar innan mållinjen varje gång.
Så fort jag livet börjar kännas lättare, faller jag tillbaka som en sten till botten.
Det är knepigt och tröttsamt.
För en dryg månad sedan fick jag ett ordentligt skrov med kraftig huvudvärk. Sedan dess har jag inte kommit tillbaka ännu. Jag jobbar nu 25% och bara det känns tungt. Även om jag älskar mitt jobb så funkar det inte. Jag jobbar mina timmar och sedan däckar jag. Huvudvärken kommer som ett brev på posten och den är inte mild.
Det gör så ont att jag börjar kräkas. Det tar verkligen på krafterna.
Eftersom jag jobbar inom ett serviceyrke, så är det säkert många som inte vet hur jag egentligen mår, då man fått lärt sig att det spelar ingen roll hur du själv mår, utan kunden ska man ta hand om på bästa tänkbara sätt. Så på jobbet ger man järnet och när man kommer hem så faller man ihop som ett korthus.
Så den stora frågan är:
Vem har tagit all min energi?
Jag vill gärna få tillbaka den.
