En sjusovar helg
Hela helgen har passerat som i ett töcken.
Jag har legat och kramat kudden hela helgen. Hur utslut kan man egentligen bli efter lite feber?
Så är det när hjärntröttheten slår till.
Det finns inte ett uns av ork kvar i kroppen. Även om viljan finns, så räcker inte ens det till. Det går inte att stålsätta sig. Och hur mycket man än sover så känns det som man sovit för lite ändå.
Nu kommer det att ta flera dagar eller veckor innan jag är mitt vanliga jag igen och det känns ganska tungt. Jag vill ju så mycket, men orken kommer att tryta.
Näe, jag vill inte ha någon hjälp, utan jag vill göra saker och ting på mitt vis i min takt.
Någon stolthet har man ju ändå kvar i kroppen.
Dumsnut, tänker ni säkert.
Men jag vill kunna, jag vill inte ge upp.
Det är ju utmaningarna som driver mig framåt.
Här kommer en länk där ni själva kan läsa om hjärntrötthet
http://www.mf.gu.se/
När jag första gången läste detta var det som att läsa om mig själv.
Ganska kusligt egentligen.
Kommentarer
Trackback
