Det var fredagen den 7 januari 2011. Lätt att komma ihåg då det var dagen efter Trettondagen. Jag åkte som vanligt till jobbet. Det var dåligt väder och metrologerna på TV hade varnat att det skulle bli ännu sämre till kvällen. Det snöade och blåste ute. Det var lite kunder, så vi hade det ganska lugnt på eftermiddagen. Mina underbara arbetskamrater tyckte att jag kunde sluta kl 16 istället för kl 17 eftersom jag hade en bit att åka (ca 30-45 minuter) innan jag var hemma. Dessutom hade jag en hel del övertid på grund av omorganisationen som vi var inne i. Så jag tackade för mig och for hem kl 16.

 

   Snön yrde runt bilen. Snöröken gjorde att sikten var urusel. Det gällde att ta det lugnt och hålla tungan rätt i munnen. Jag hade tänt de röda lamporna baktill, på extra starkt ljus, så ingen skulle köra in i mig bakifrån. Det hade bildas höga snökanter och det var väldigt spårigt.

Jag var så glad att jag fått sluta tidigare för det var så skönt att komma hem.

 

När jag hade kommit hem stod en varm härlig Tacosoppa uppdukat på bordet, så det var bara att sätta sig och börja äta. Det smakade riktigt gott. Efter middagen satte jag mig på golvet i vardagsrummet med barnen för att öppna ett paket som kommit med posten. Alla vara vi nyfikna på innehållet. När vi väl fått upp paketet och jag skulle börja läsa instruktionen hände det....

 

 

 

 

Plötsligt fick jag världens huvudvärk och då menar jag världens huvudvärk. Den kom så kraftigt och så hastigt. Jag trodde innan att kraftig huvudvärk, det hade jag haft, för jag hade ju haft bihåleinflammation. Då kan jag bara meddela att det är ingenting jämfört med den huvudvärk jag nu fick.

Jag kunde heller inte läsa längre, allt blev suddigt. Det var som att gå i en dimma.

Det började susa i öronen och jag kunde höra hur det pulserade i huvudet. Donk, donk, donk...

 

Det enda jag tänkte var: Jag måste få bort huvudvärken - jag ska ju jobba imorgon.

Och eftersom det var lördag dagen efter var det mer viktigt att jobba, då jag visste att vi inte är så många dessa dagar och det är svårt att få någon att hoppa in.

 

Jag gick och tog en Ibuprofen (dvs samma som Ipren). Inte ett så smart val vid hjärnblödning, då de ökar blödningsbenägenheten. Men till mitt försvar kan jag bara säga, jag fattade inte att det var en hjärnblödning. Det enda jag tänkte på var att det troligen var någon kota högt upp i nacken som låst sig eller något sånt.

 

Jag gick och lade mig i sängen. För har man huvudvärk, tar en värktablett och lägger sig, så går huvudvärken över. Jag vet att jag lade huvudet på kudden sedan slocknade jag. Om jag somnade eller tuppade av, vet jag inte. Efter ca 2,5 - 3 timmar vaknade jag till. Huvudvärken var fortfarande kvar och fortfarande lika kraftig.

Min enda tanke var fortfarande:Jag måste få bort huvudvärken - jag ska ju jobba imorgon.

Så om jag bara ser till att borsta tänderna och byter om för natten, kan jag fortsätta sova och blir pigg till imorgon. Jag försökte sätta mig upp i sängen, men det gick inte. Jag provade igen, men det gick ändå inte.

Det gjorde så vansinningt ont.