Äntligen fick jag något för huvudvärken.

Innan helikopterfärden kom läkaren och injicerade något smärtstillande medel så att jag skulle klarar av resan på 45 minuter. Huvudvärken lättade något. Nu hade vädret slagit om så helikoptern kunde flyga. Det var visst en jättefin utsikt från helikopterfönstret, men jag kunde inte vrida på huvudet och se ut. Det gjorde fortfarande alldeles för ont. Så där låg man på en bår, med hörselkåpor och kunde inte njuta av resan. Vilken osis, när man äntligen får åka helikopter.

 

Vi hann bara landa och komma innanför dörrarna på nästa sjukhus, då jag blev ordentligt illamående och måste kräkas. Sedan kräktes jag så fort jag ändrade läge eller vaknade till.

Så in på åderröntgen, jag kräktes, fick kontrast, som gjorde att det kändes som man kissade på sig fast man inte gjorde det. Helmysko. Jag kräktes. Upp på NIVA (Neurointensiven). Jag kräktes. Blev tvättad där jag låg i sängen, Jag kräktes.

Läkaren kom och sa att de hittat ett pulsåderbråck (anerysm) som måste opereras och att de väntade på mig på operation. Så jag blev nerrullad dit i sängen. Just det, jag kräktes.

Sedan blev jag sövd och det var jätteskönt.

 

Operationen hade gått bra och de hade gjort en coiling. Dvs de hade gått in via pulsådern i ljumsken och upp till hjärnan och fyllt anerysmet (pulsåderbråcket) med en metalltråd av platina.

 

 

På denna youtube-video kan ni se hur en sådan operationen går till.